Det kokar i Iran

Det går inte att förutspå vad som verkligen är på väg att hända i Iran. Men man kan inte förringa eller förneka att ett stort antal människor just nu utsätter sig för enorma risker för att protestera emot regimen. Allvaret i situationen understryks av att Irans verklige ledare Ayatolla Khamenei inte lyckas lugna demonstranterna. Antalet som är skadade, dödade eller arresterade är omöjligt att få en uppfattning om men de är många. Det finns skäl till varför man kör ut utländska reportrar från Iran. Den iranska regimen har inte kontroll på situationen.

Även den statliga radion bekräftar nu massarresteringar, förmodligen i syfte att skrämmas. Samtidigt medför detta att det är omöjligt att tysta ned händelseutvecklingen. Informationstekniken verkar dessutom i demokratins tjänst. Filmer sprids runt om i världen och även inne i Iran som gör allt annat än lugnar ned några känslor. Regimen gör vad den kan för att övervaka och förhindra att bilder sprids från demonstrationerna.

Går det att jämföra det som nu händer med revolutionen 1978-79? Vissa vill göra den jämförelsen och pekar på omfattningen av protesterna. Andra menar att det saknas en samlande kraft som kan leda ett sådant folkligt uppror. Mir Hossein Mousavi försöker dock bli denna ledare och han manar nu sina följeslagare att fortsätta protesterna. Ytterligare en aspekt man inte får glömma är att det verkar som att vapnen fortfarande befinner sig på regimens sida och utan utjämnad vapenmakt kommer ingen reell förändring att ske. Det måste man (tyvärr) ha klart för sig.