lördag 8 november 2008

Ur sorg kommer förnyelse


Alex Castellanos menar att republikanerna blivit just det man egentligen vill bekämpa, en stor kostsam central byråkrati. Han menar också att även om misstag gjordes under kampanjen är det tveksamt om det verkligen fällde avgörandet. McCain borde inte stött Bush ekonomiska räddningsaktion om man ser på frågan ur ett röstmaximeringsperspektiv. Å andra sidan gjorde även Obama vissa misstag som nu glöms bort. Europaresan kostade i opinionen exempelvis. Castellanos kritiserar det bristande stöd Sarah Palin fick av kampanjledningen och anser det huvudlöst att sätta en ny nationell kandidat i en två timmar lång TV-intervju. Sammanfattningsvis menar Castellanos att dagens utsatta situation inte är unik. Republikanerna har varit uträknade många gånger tidigare och snabbt kommit tillbaka. Men först måste det sörjas en tid, sen kommer den nödvändiga förnyelsen.

3 kommentarer:

Leif Ekstedt sa...

Förändringen var ju moderaternas stora lyckokast.
Jag som Moderat ansåg före omvänmdelsen(en kvars varv) att vår mantra "sänk skatten" brukades av en partiledning som inte insåg hur det skall brukas. Sedan kom valet och plötsligt sänker man inte skatten för att bli av med en finne i nacken utan har en sansad syn på hur man sänker skatten.

Pensionär är jag men har inte gnällt över att vi inte ficka sänkt skatt.

När läget kommer får vi det bättre.

Tack för en intressant rapportering unde veckorna.

Mats G Nilsson sa...

Förändring är väl i sig något positivt i en föränderlig värld. När allt runt omkring förändras måste politiken anpassas till den verklighet som råder.

Jag håller med om att moderaterna gjort det. Jag tror även de amerikanska republikanrerna kommer att göra det. Jag är mindre säker på hur denna förändring kommer att se ut.

Det fascinerande med Barack Obama är hur själva förändringsprocessen i sig verkar ha varit målet.

Ronie Berggren sa...

Ja, det ska verkligen bli intressant att se hur Republikanernas förändring kommer att se ut. När Barry Goldwater förlorade mot LBJ 1964, ansåg många Republikaner att deras framtid låg i att röra sig bort från högerkanten in mot mitten. Ronald Reagan gjorde dock precis tvärtom, men gjorde detta på ett sätt som ändå kändes "fräscht", vilket ledde till den Reagan-revolution, som i princip mer eller mindre levt kvar (och även hållit Republikanerna vid makten) fram till detta val. Min personliga förhoppning är att Republikanerna inte sviker sina grundläggande ideal, men att de lär sig att framföra dessa på ett modernt och begripligt sätt. Jag tror personligen att unga Republikaner som te x Bobby Jindal har alla möjligheter i världen att åstadkomma något sådant.