Omvärlden kan inte vara tyst

Demonstrationerna i Teheran växer nu i omfattning. Uppgifter i media gör gällande att upp emot två miljoner människor har demonstrerat i Teheran och att sju demonstranter har dödats i oroligheterna. Som många påpekar är det inte en kamp mellan en god och en ond kandidat. Det är ett folk som kämpar för att få göra sin stämma hörd. Det är en kamp för demokrati och mänskliga rättigheter. Vem eller vilka som kommer att leda framtidens fria Iran vet vi inte. Det lär knappast vara Mousavi, det är definitivt inte Ahmadinejad.

Omvärlden har vissa svårigheter att hantera den uppkomna situationen. Man vill inte lägga sig i de inre angelägenheterna samtidigt som valfusk inte kan ignoreras. Ökat våld mot demonstranter kommer definitivt att framtvinga reaktioner från världens regeringar. Den amerikanske presidenten Barack Obama går en balansgång just nu. Han vill å ena sidan hålla USA utanför iransk inrikespolitik, å andra sidan vill han förbättra förbindelserna. Obama måste dock uttala sig, i USA kan en president inte stå vid sidan om utan åsikt.

FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon "följer utvecklingen noga" vilket är ungefär vad EU ännu så länge uttryckt gemensamt. De tyska och franska regeringarna har varit mer tydliga och bl a kallat till sig de iranska ambassadörerna och kräver att det iranska folkets rättigheter ska respekteras. Förhoppningsvis gör även den svenska regeringen det inom kort.