Tre publicerade artiklar

Allt finns inte att finna på internet. Svenska Nyhetsbyrån översände pressklipp och jag upptäckte då tre artiklar som jag fått publicerade men inte hittat på de internetbaserade sökmotorerna.

I Enköpings-Posten fick jag i augusti in en artikel om att snabba insatser inom sjukfrsäkringen ger färre sjukskrivna. Det är i själva verket en human politik att snabbt hjälpa människor tillbaka till arbetslivet.

I samma tidning hade jag en artikel i april om Thomas Bodströms (S) förslag om hårdare straff för våldtäktsmän som begått grova våldtäkter. Givetsvis utmärkt men märkligt mot bakgrund av den passivitet som kännetecknade hans tid som justitieminister.

I bl.a. Stenungsunds-Posten fick jag in en artikel om sanktionskraven emot Israel. Detta var när tonläget var som höst efter Ship to Gaza-konlikten. Jag menar naturligtvis att sanktioner vore negativt för hela regionen. Vi bör istället göra precis tvärtom och utöka handeln och sprida den ekonomiska integrationen.

Sent vaknar (S)yndaren...

Den tidigare justitieministern Thomas Bodström (S) gör idag ett utspel där han kritiserar regeringen (på sitt sedvanliga vis) och föreslår skärpta straff för grova våldtäkter. I sak finns inte mycket att anmärka om förslagen. Jag har själv flera gånger krävt och motionerat om hårdare straff emot våldtäktsbrott. Straffen är alldeles för låga vilket Bodström själv är ansvarig för. I praktiken sågar han sig själv.

Thomas Bodström personifierar det svenska misslyckandet och hans år som justitieminister illustrerar tydligt oförmågan eller oviljan (?) att ta itu med våldtäktsproblematiken. Dagens utspel är dock inte särskilt genomtänkt. 14,5 procent av de sexualbrottsdömda som genomgått behandling återfaller i sexualbrott medan 33,2 procent bland dem som inte fått behandling återfaller till sexualbrott. Om vi inte inför vård som påföljd vid sexualbrott så kommer vi inte lösa problemet. Så ”tuff” vill dock inte Bodström vara.

Befria Bodström från lönen 2010

Att mäta riksdagsledamöternas aktivitet genom att mäta voteringsnärvaron är ett ganska trubbigt instrument. Ett flertal ledamöter har internationella uppdrag och det kan på ett rimligt sätt förklara en högre frånvaro. Ibland måste dessutom några kvittas ut för att jämna ut andra sidans (förhoppningsvis legitima) frånvaro.

Jag kanske t o m skulle kunna ha förståelse för Thomas Bodströms anmärkningsvärt höga frånvaro i procent. Men vad jag aldrig kan respektera är de motiv han själv anger för att inte vara på plats men ändå ta ut full lön. Bodström tar uppenbarligen inte sitt uppdrag som riksdagsledamot på allvar. Väljarna bör se till att han inte får behålla den lönen efter valet 2010. Jag tror advokatlönen kommer att räcka till.

Jag konstaterar för egen del att jag under mätperiooden vårterminen 2009 var frånvarande vid 3 procent av voteringarna, således en rejäl bit under genomsnittet på 18 procents frånvaro.